JAG VET FORTFARANDE INTE
VAD JAG VILL BLI NÄR JAG BLIR STOR
LÄS MER ↓
Den 9 maj 2001 besköts vårt flygplan över södra Sudan.
Min styrman dog i sätet bredvid mig.
Jag hade fortfarande en timme kvar att flyga.
Tretton år senare brann det ombord mitt i natten mellan Saint Martin och Brittiska Jungfruöarna.
Min fru och min dotter sov ombord.
Vi gick i livflotten och såg båten brinna upp.
HUR MÅNGA HAR ROPAT MAYDAY BÅDE I LUFTEN OCH PÅ HAVET?
Clown på Liseberg. Bagare. Busschaufför. Musiker. Privatjetpilot.
Pilot för FN och Röda Korset.
Ingen av dem stod på listan hos studievägledaren.
Många vägar. Sällan de jag tänkt mig. Aldrig utan mål.
Runt jorden. Över Atlanten med segelbåt. Människor jag aldrig glömmer. Beslut som måste fattas på sekunder.
Och mitt i allt detta det kanske svåraste av allt — att försöka vara en bra pappa.
VAD JAG BERÄTTAR
Jag talar inte om för någon hur de ska leva. Jag berättar om mitt eget liv.
Om udda situationer, oväntade möten och sådant som blev roligt först långt efteråt.
Om en dag i Sudan. Och en natt i Karibien.
Det blir skratt. Det blir allvar.
För ibland behöver man höra någon annans historia för att börja fundera över sin egen.
Jag har gjort fel många gånger. Gör det fortfarande.
Men det är sällan misstagen jag ångrar. Det är gångerna jag inte vågade försöka.
En kväll med skratt, spänning och eftertanke. Och kanske en påminnelse om att livet är till för att levas.
PRAKTISKT
Trettio, sextio eller nittio minuter. Scensamtal eller föreläsning. Bilder och musik om ni vill.
Företag, organisationer, föreningar, konferenser, bibliotek. Även skolor — jag var långt ifrån någon mönsterelev, och var man börjar behöver inte bestämma var man slutar.
Hör av dig så pratar vi om upplägg, längd och pris.
Jag läser inte från manus. Jag berättar.